STEA: Den offentliga sektorns uppgifter
65% av STEA-finansieringen (177.2 M€) går till tjänster som är lagstadgade uppgifter för den offentliga sektorn. Organisationerna fyller luckor i den offentliga sektorn - men vem borde egentligen producera dessa tjänster?
65%
177.2 M€ / 273.9 M€
av STEA-finansieringen går till att komplettera lagstadgade tjänster
Det här betyder inte att organisationernas arbete skulle vara onödigt. Organisationerna kompletterar den offentliga sektorn med kamratstöd, erfarenhetskunskap och lågtröskeltjänster. Frågan är: borde den offentliga sektorn producera dessa tjänster själv, eller är organisationsmodellen effektivare?
Välfärdsområdena (social- och hälsovård)
Mentalvård, missbruksarbete, krishjälp och rehabilitering är välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter. Organisationerna kompletterar den offentliga servicen med kamratstöd, men kärntjänsten hör till den offentliga sektorn.
105.2 M€
20+ organisationer
TE-tjänsterna (sysselsättning)
Främjande av sysselsättning, arbetsträning och karriärtjänster är TE-tjänsternas uppgifter. År 2025 övergick ansvaret till kommunerna.
20.7 M€
20+ organisationer
Kommunerna (integration)
Integrationen av invandrare är en lagstadgad uppgift för kommunerna (integrationslagen). Organisationerna utför en betydande del av det praktiska arbetet.
14.3 M€
20+ organisationer
Välfärdsområdena (funktionshinderservice)
Funktionshinderservicen är välfärdsområdenas lagstadgade uppgift (lagen om funktionshinderservice). Organisationerna erbjuder kamratstöd och intressebevakning.
15.8 M€
20+ organisationer
Välfärdsområdena (närståendevård)
Stödet till närståendevårdare är välfärdsområdenas uppgift (lagen om stöd för närståendevård). Organisationerna kompletterar med kamratstöd.
8.8 M€
20+ organisationer
ARA / kommunerna (boende)
Att minska bostadslösheten och ordna boendetjänster är kommunernas och ARA:s uppgifter.
7.2 M€
20+ organisationer
Välfärdsområdena (barnskydd)
Barnskydd och arbete mot våld i nära relationer är välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter.
2.5 M€
6+ organisationer
Skolorna (elevhälsa)
Elevhälsa, förebyggande av mobbning och välbefinnande i skolan är skolornas och välfärdsområdenas uppgifter.
2.6 M€
3+ organisationer
Hur kunde den offentliga sektorn organisera sig?
1. Välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster
Välfärdsområdena kunde integrera organisationernas kris-, mentalvårds- och missbrukstjänster i sitt eget servicenät. Kamratstöd behöver inte läggas ut - välfärdsområdet kan anställa erfarenhetsexperter direkt. Kristelefonen kunde vara en nationell tjänst som finansieras av välfärdsområdena.
2. TE-tjänster och integration
TE-reformen 2025 flyttade sysselsättningstjänsterna till kommunerna. Ändå går 21 M€ i STEA-medel till organisationernas sysselsättningsprojekt. Kommunerna kunde konkurrensutsätta dessa tjänster eller producera dem själva. Integrationstjänsterna (14 M€) är redan en lagstadgad uppgift för kommunerna - varför finansieras de via STEA?
3. Funktionshinderservice och närståendevård
Lagen om funktionshinderservice förpliktar välfärdsområdena att ordna funktionshinderservice. Lagen om stöd för närståendevård förpliktar dem att stödja närståendevårdare. Organisationerna kompletterar med kamratstöd, men 25 M€ kunde styras direkt till välfärdsområdenas budget och därifrån till tjänsterna.
4. Boende och bostadslöshet
Y-Stiftelsen, VVA rf och Sininauhasäätiö arbetar mot bostadslöshet med 7 M€. ARA:s Bostad först-modell är redan en nationell strategi. Välfärdsområdena och kommunerna kunde integrera boendestödet i social- och hälsovårdstjänsterna.
5. Modell: från organisationer till den offentliga sektorn
Inte på en gång utan stegvis. Välfärdsområdet identifierar vilka organisationstjänster det kunde producera själv, konkurrensutsätta eller integrera. Organisationernas kunnande överförs till den offentliga sektorn - det försvinner inte. Kamratstödet och erfarenhetsexpertisen finns kvar, men administrationen blir lättare.
Organisationer →
Sök och jämför organisationer
Överlappningar →
51 grupper med överlappande verksamhet